Stockholm School of

Natural Medicine

The Art & Science

Of

Healthy Living

"Förstår vi hur cellen fungerar så förstår vi hur kroppen fungerar"

Biokemi (=livets kemi)

Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer (cellen). 


Det handlar till exempel om:

  • Aminosyror som bygger upp proteiner
  • Proteiner
  • Enzymer
  • Kolhydrater
  • Lipider
  • Nukleotider
  • Hormoner

Vi startar med att Kroppen är uppbyggd av celler

Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter.


Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas cytoplasma eller cellsaft. Den innehåller flera små strukturer eller delar som cellen behöver för att kunna överleva. Varje del har sin speciella uppgift och kan liknas vid kroppens olika organ. Dessa miniatyrorgan kallas för organeller.

De viktigaste är:

  • Mitokondrier som är cellernas kraftverk
  • Ribosomer som sätter ihop proteiner
  • Endoplasmatiska retiklet och Golgi-apparaten som är cellens transportsystem
  • Lysosomer som städar cellen.
  • Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA
  • Cellmembranet, som har receptorer som kommunicerar med andra celler genom signalsubstanser, exempelvis hormoner

Aminosyror

Aminosyror är ämnen (eller snarare molekyler) som bygger upp proteinerna i våra kroppar. Sammansättningen av aminosyror avgör vilken typ av protein det är och vad det gör i kroppen.


Kroppen har flera olika processer som där det behövs aminosyror.

Till exempel:

  • Bildandet av protein som är en nödvändig ingrediens för att vår muskelmassa ska kunna växa. Inte bara för den som tränar!
  • Vi behöver aminosyrorna för att underhålla den muskelmassa vi redan har.
  • Aminosyrorna är med och hjälper vårt skelett så att det kan förbli friskt och starkt.
  • Aminosyrorna också viktiga för att kroppen ska kunna läka och återhämta sig. Vi behöver dem även för att vår matsmältning ska fungera. Med aminosyror fungerar också kroppens energitillsättning som den ska. 


Aminosyror är även viktigt för:

  • Elasticitet i hud, hår och naglar
  • Transport av syre i din kropp
  • Bildandet av insulin, serotonin och adrenalin
  • Olika metaboliska reaktioner

Utan aminosyror skulle vi inte kunnat andas, tänka eller röra på oss. Det ganska uppenbart hur otroligt viktiga aminosyrorna är för vår hälsa! 


Proteiner - Kroppens byggstenar

Proteiner kallas ofta för kroppens byggstenar, eftersom de ingår i alla kroppens vävnadsceller, muskler och benstomme. Även hormoner, enzymer och antikroppar är uppbyggda av proteiner.

Protein i cellerna består av 20 olika aminosyror.


Varför behöver vi protein?

  • Protein används bland annat som byggstenar för kroppens vävnader och organ
  • för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret
  • som energikälla, ett gram protein ger energi motsvarande 4 kilokalorier
  • som transportörer för att olika näringsämnen ska kunna tas upp och transporteras till olika delar i kroppen som exempelvis kalcium och D-vitamin.

Enzymer - biologiska katalysatorer

Alla reaktioner som sker i en levande cell (med några enstaka undantag) katalyseras (sätts igång) av enzymer. De är proteiner/äggviteämnen och sätter igång kemiska reaktioner i kroppen. Enzymerna behövs för nedbrytningen av maten

Enzymer behövs för att vi ska kunna tillgodogöra oss näringen från kosten!

Våra organ, celler och vävnader behöver enzymer för att kunna fungera fullt ut. Enzymerna är i sin tur beronde av olika näringsämnen för att kunna fungera fullt ut, samtidigt kan inte mineralämnen, vitaminer och hormoner vara verksamma i kroppen utan enzymer.

Kolhydrater – hjärnans bränsle

Kolhydrater är ett samlingsnamn för de livsmedel som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika sockerarter. I kroppen bryts kolhydrater ned till glukos. Glukos behövs i sin tur som energi till cellerna och till hjärnan.


Snabba och långsamma kolhydrater

Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen. Detta beror på hur de är uppbyggda, om de är tillagade eller inte och vilken form man äter de i (exempelvis om är det hela korn eller mjöl).


Långsamma kolhydraterna håller ditt blodsocker på en jämn nivå och gör att du är mätt längre. Det minskar också risken för hungerattacker och sug efter sötsaker.

Snabba kolhydrater kommer ut i blodet snabbt, men tar också slut snabbt. Detta leder till att du efter en kort tid måste fylla på med nya kolhydrater. Snabba kolhydrater ger dig alltså sötsug.

Lipider (från grekiskans lipos = fett

Det är ett samlingsnamn på en stor grupp ämnen bestående av fetter och fettliknande ämnen. Ämnets fysikaliska egenskap (löslighet) och dess biologiska förekomst avgör huruvida ämnet är en lipid eller inte. Det finns enkla och sammansatta lipider. 

Lipid och fett används ofta synonymt, men fett är formellt en undergrupp till lipider. Lipider omfattar även annat till exempel vaxer.

  • Triglycerider utgör huvuddelen av det fett som finns i djurkroppar och det fett vi äter 
  • Fosfolipider (lecitin) är den dominerande lipidkomponenten i cell­membraner hos djur och växter. 
  • Steroider är viktiga enkla lipider. Kolesterol är den mest kända och utgör grundstrukturen för de flesta steroider. 
  • Blodlipider (blodfetter) är fettliknade ämnen i blodet som kommer från fettet i vår föda 
  • Glykolipider är en lipid sammansatt med en eller flera sockermolekyler 
  • Prostaglandiner, är en grupp hormonliknande lipider

Nukleotider

Nukleotider är de grundläggande byggstenarna i nukleinsyror, inklusive DNA och RNA. 

Förutom att bilda DNA- och RNA-strängar, kan nukleotider spela en annan viktig roll, rollen som en energilagringsmolekyl. Den vanligaste typen av energilagringsnukleotid kallas adenosintrifosfat (ATP).

Nukleotider som ATP lagras i cellerna i din kropp och används  som ett batteri för att lagra extra energi. När cellen vill få tillgång till den lagrade energin frigörs energin genom en process som kallas hydrolys.

Hormoner

Hormoner är kroppens signalmolekyler, de utsöndras från diverse vävnader och organ i kroppen för att signalera andra delar av kroppen vad dom ska göra. De fungerar som budbärare från en cell eller organ i kroppen till en annan cell eller grupp av celler. Alla flercelliga organismer producerar hormoner, även växter. Läran om hormoners biologiska funktioner kallas endokrinologi.

Det är blodet som står för transporten av hormoner. De utsöndras direkt ut i blodet, och de kan bindas till något ämne i blodet eller cirkulera fritt.

Det vi lär oss om är:

  • Endokrina hormoner
  • Lokala hormoner
  • Neurohormoner
  • Prohormoner


Efter genomgången kurs erhåller du kursintyg.


Examensprov skall avläggas senast 3 månader efter att kursen har avslutats.